Raasepori 2020 – kaupungin tulevaisuus pelissä
Raaseporissa on käynnistetty Raasepori 2020 –prosessi. Tarkoituksena on saada kaupungin talous kuntoon ja kaupunki uuteen nousuun. Talouden tasapainottaminen on välttämätöntä mutta tulee myös suunnitella huolella. Suunnittelua ei kuitenkaan ohjaa kaupunginhallitus, vaan työn poliittisena viiteryhmänä toimivat RKP ja SDP (KH 5.10.2015 §405 Raasepori 2020 – Uusi organisaatio ja palvelurakenne).
Palvelurakenteen suunnittelun osalta tämä näkyy valitettavasti toiminnan muutosten, kehitysvaihtoehtojen ja visioiden puutteena. Valmistelussa toistetaan lähes täysin samoja kaavamaisia ratkaisuja kuin aiemminkin: koulujen lakkautuksia ja heikennyksiä perusterveydenhuoltoon. Tosiasiassa koulujen lakkautukset eivät säästöjä tuo ja terveydenhuollossa ongelma on erikoissairaanhoidon ja päivystyksen kustannusrakenne - ei Karjaan tai Pohjan terveyskeskukset.
Kaupungin kestävyysvaje on pitkälti seurausta kunnan tehottomasta organisaatiosta ja perusturvasta, jonka korjaamisessa olennaista on ennaltaehkäisyn tehokkuus, nopea hoitoon pääsy sekä oikeat hoitopäätökset ja -ketjut. Perusterveydenhuollon heikentäminen lisää erikoissairaanhoidon ja päivystyksen käyttöä. Palvelujen keskittäminen Tammisaareen heikentää niiden saavutettavuutta. Seuraukset näkyvät jo nyt päivystyskäyntien räjähdysmäisenä kasvuna. Näin ei paranneta palveluita eikä tuoteta terveyshyötyä, mutta kasvatetaan kyllä kustannuksia.
Koulujen lakkauttamisessa puolestaan ei voida keskittyä pelkkään kiinteistömassaan. Eri koululla on alueillaan erilainen merkitys. Siinä missä esim. Bromarvin ja Mustion koulut ovat elinehto kylien tulevaisuudelle, Billnäs ja Klinkbacka toimivat paisuntasäiliöinä Karjaan sisäänmuutolle (kasvu kuuluu kaupungin strategiaan), vähentävät investointitarpeita ja tarjoavat vaihtoehtoja. Mahdolliset lakkautukset tulevat jälleen näkymään kaupungin verotulojen ja valtionosuuksien vähenemisenä sekä koko alueen taloudellisen aktiivisuuden heikkenemisenä – mihin Raaseporilla ei yksinkertaisesti ole varaa.
Oppilaiden pakkaamistehokkuutta korostava ajatusmalli ei myöskään perustu olennaiseen, eli itse oppimiseen. Ilmiöpohjainen oppiminen ja monimuotoiset oppimisympäristöt korostuvat uudessa opetussuunnitelmassa. Kaupungin valmistelussa on esitetty, että opetuksen taso eri kouluissa on vakio, mutta oppimisympäristöihin tai uuden opetussuunnitelman pedagogisiin vaatimuksiin ei ole puututtu lainkaan. Kuten ei myöskään koulujen lakkautusten laajempiin vaikutuksiin kuntalaisten viihtyvyyden tai kunnan houkuttelevuuden ja talouden osalta - lasten edusta puhumattakaan.
Kuntien taloudenpidon osaaminen näkyy helposti panostusten ja investointien oikeassa kohdistuksessa, ajoituksessa ja mitoituksessa. Tällöin tulisi myös huomioida, miten nämä maksavat itsensä takaisin. Jos hallinnon kulut ja tilat priorisoidaan terveydenhuollon ja koulujen sijasta, on myös päätösten arvopohja yksinkertaisesti väärä.
Raaseporin Kokoomus
keskiviikko 27. huhtikuuta 2016
Raseborg 2020
Raseborg 2020 – stadens framtid sätts på spel
Raseborg har startat processen Raseborg 2020. Målet är att få stadens ekonomi i skick och att ge staden ett nytt lyft. Ekonomins balansering är en nödvändighet som måste planeras väl. Planeringen leds dock inte av stadsstyrelsen utan av svenska folkpartiet och av socialdemokraterna, vilka utgör arbetets referensgrupp (STDS 5.10.2015 §405 Raseborg 2020 - ny organisation och servicestruktur).
För planeringens vidkommande syns detta tyvärr som en brist på alternativ och framtidsvisioner. I beredningen upprepas det hela tiden nästan samma gamla schablonmässiga lösningar som tidigare: stängningar av skolor och försämringar inom grundtryggheten. I själva verket ger skolindragningarna inga besparingar och inom hälsovården består problemet av kostnadsstrukturen inom specialsjukvården och jouren – inte av Karis och Pojo hälsocentraler.
Stadens hållbarhetsgap är sedan länge varit en följd av kommunens ineffektiva organisation samt av grundtryggheten, inom vilken de väsentligaste förbättringarna kan
uppnås genom att ha en effektiv förbyggande verksamhet, att göra åtkomsten till behandling snabbare samt att göra rätta vårdbeslut och att ha goda vårdkedjor. Minskningen i grundtrygghetens tjänster ökar användningen av specialsjukvården och jouren. Koncentreringen av tjänsterna till Ekenäs begränsar deras åtkomlighet. Följderna kan redan nu ses i den explosionsartade ökningen av kvällsjourbesöken. På detta sätt kan man inte förbättra servicen och inte heller producera hälsoeffekter, men nog öka utgifterna.
När det gäller indragningen av skolor skall man inte enbart fästa sig vid fastighetsmassan. De enskilda skolorna har sin egen betydelse för sin omgivning. Där var t.ex. Bromarv- och Svartå-skolorna är ett livsvillkor för byarnas framtid, så fungerar skolorna i Billnäs och Klinkbacka som expansionskärl för inflyttningen till Karis (obs. stadens tillväxtstrategi), genom att minska investeringskostnader och att erbjuda alternativ. De möjliga indragningarna kommer åter att synas i form av minskning av stadens skatteinkomster och statsandelar samt som en minskning av hela områdets ekonomiska aktivitet – något som Raseborg helt enkelt har råd med.
Modellen som går ut på att packa ihop eleverna grundar sig inte på det väsentligaste, nämligen inlärningen. I det nya utbildningsprogrammet betonas betydelsen av fenomenbaserat inlärande och olika lärmiljöer. I stadens beredning föreslås, att utbildningsnivån i de olika skolorna är konstant, men varken lärmiljön eller undervisningsprogrammets pedagogiska krav har överhuvudtaget beaktats. Inte heller har det beaktats den vidare påverkan som skolornas indragning ger upphov till ifråga om kommuninvånarnas trivsel eller kommunens attraktivitet och ekonomi – för att inte tala om barnens intressen.
Kommunernas ekonomiska kunnande avspeglas lätt hur väl satsningarna och investeringarna är fokuserade, timade och avvägda. Här skall dessutom beaktas på vilket sätt de återbetalar sig själv. Om förvaltningens utgifter och utrymmen prioriseras före grundtryggheten och utbildningen är de värderingar på vilket besluten grundar sig helt enkelt fel.
Samlingspartiet i Raseborg
Raseborg har startat processen Raseborg 2020. Målet är att få stadens ekonomi i skick och att ge staden ett nytt lyft. Ekonomins balansering är en nödvändighet som måste planeras väl. Planeringen leds dock inte av stadsstyrelsen utan av svenska folkpartiet och av socialdemokraterna, vilka utgör arbetets referensgrupp (STDS 5.10.2015 §405 Raseborg 2020 - ny organisation och servicestruktur).
För planeringens vidkommande syns detta tyvärr som en brist på alternativ och framtidsvisioner. I beredningen upprepas det hela tiden nästan samma gamla schablonmässiga lösningar som tidigare: stängningar av skolor och försämringar inom grundtryggheten. I själva verket ger skolindragningarna inga besparingar och inom hälsovården består problemet av kostnadsstrukturen inom specialsjukvården och jouren – inte av Karis och Pojo hälsocentraler.
Stadens hållbarhetsgap är sedan länge varit en följd av kommunens ineffektiva organisation samt av grundtryggheten, inom vilken de väsentligaste förbättringarna kan
uppnås genom att ha en effektiv förbyggande verksamhet, att göra åtkomsten till behandling snabbare samt att göra rätta vårdbeslut och att ha goda vårdkedjor. Minskningen i grundtrygghetens tjänster ökar användningen av specialsjukvården och jouren. Koncentreringen av tjänsterna till Ekenäs begränsar deras åtkomlighet. Följderna kan redan nu ses i den explosionsartade ökningen av kvällsjourbesöken. På detta sätt kan man inte förbättra servicen och inte heller producera hälsoeffekter, men nog öka utgifterna.
När det gäller indragningen av skolor skall man inte enbart fästa sig vid fastighetsmassan. De enskilda skolorna har sin egen betydelse för sin omgivning. Där var t.ex. Bromarv- och Svartå-skolorna är ett livsvillkor för byarnas framtid, så fungerar skolorna i Billnäs och Klinkbacka som expansionskärl för inflyttningen till Karis (obs. stadens tillväxtstrategi), genom att minska investeringskostnader och att erbjuda alternativ. De möjliga indragningarna kommer åter att synas i form av minskning av stadens skatteinkomster och statsandelar samt som en minskning av hela områdets ekonomiska aktivitet – något som Raseborg helt enkelt har råd med.
Modellen som går ut på att packa ihop eleverna grundar sig inte på det väsentligaste, nämligen inlärningen. I det nya utbildningsprogrammet betonas betydelsen av fenomenbaserat inlärande och olika lärmiljöer. I stadens beredning föreslås, att utbildningsnivån i de olika skolorna är konstant, men varken lärmiljön eller undervisningsprogrammets pedagogiska krav har överhuvudtaget beaktats. Inte heller har det beaktats den vidare påverkan som skolornas indragning ger upphov till ifråga om kommuninvånarnas trivsel eller kommunens attraktivitet och ekonomi – för att inte tala om barnens intressen.
Kommunernas ekonomiska kunnande avspeglas lätt hur väl satsningarna och investeringarna är fokuserade, timade och avvägda. Här skall dessutom beaktas på vilket sätt de återbetalar sig själv. Om förvaltningens utgifter och utrymmen prioriseras före grundtryggheten och utbildningen är de värderingar på vilket besluten grundar sig helt enkelt fel.
Samlingspartiet i Raseborg
Tilaa:
Blogitekstit (Atom)