lauantai 7. kesäkuuta 2014

Skapas det i Raseborgs ett språkprogram eller ett språkpolitiskt program?


Ingen barn borde utsättas för språkpolitiskt förtryck. Barnens väl, medborgarnas rättigheter och inflyttningen så som den betonas i stadens strategi bör beaktas i stadens språkprogram. Därför lyder frågan: "Vad vinner man med att förändra språkprogrammet?" Grunden till det språkprogram som nu planeras bjuder inte på något positivt när det gäller A-språkets* valbarhet - men i stället på desto flera olägenheter.

 Stadens strategi betonar tvåspråkighet, men med denna förevändning bör man inte beröva de finskspråkiga deras rättighet att välja engelska som A1-språk. De planerade förändringarna i språkprogrammet berör nårmast de finskspråkiga skolorna: där skulle man i fortsättningen börja med svenska i första klass som ett för alla obligatoriskt A1-språk. Faktum är att ett enspråkigt barn blir inte tvåspråkigt fastän valfriheten skull försvinna.

 Om vi på riktigt stöder tvåspråkigheten borde vår utgångspunkt vara att ge tvåspråkiga barn möjlighet att studera det andra inhemska språket modersmålsinriktat - vilket inte sker just alls i Raseborg. Om vi respekterar regionens "tvåspråkighet" också ur språkgruppernas synvinkel så borde vi  på samma sätt stöda både de finsk- och svenskspråkigas behov utgånde från deras egna grunder. För de finskspråkigas del betyder det att de absolut måste ha rätt att också välja A1-engelska.

 I stället för att erbjuda alla finskspråkiga A1-svenska som första främmande språk borde staden snarare öka språkbad och språkdusch i daghem och förskolor samt ge möjlighet att fortsätta med språket från första klass t.ex. som A2-språk. På dehär sättet skull vi nå språkliga fördelar i en positiv anda, men skulle undgå olägenheterna. Inlärningen i de båda språkgrupperna kunde också underlättas t.ex genom att handleda de båda språkgrupperna inom daghems- och skolvärlden till en aktivare samspel sinsemellan.

 Ifall de språkpolitiska intressena har större rätt än föräldrarna att styra barnens framtid genom att fastställa deras behov utgående från stadens egna begränsade kriterier är det dags att vakna. Det finns ett liv utanför Raseborg och engelskan är det ledande språket i världen. Nu är kursen ett återvändo till det gågna årtusendet då inflyttarnas språkprogram var ett problem i Karis, för att endast A1-svenska kunde erbjudas. Ett sådant språkprogram motsvarar inte nutidens krav och språkprogram som har påbörjats annorstädes skall ockå kunna fullföljas här och inte vara ett hinder vid inflyttning.

Obligatorisk A1-svenska kan förvisso felaktigt också ses som en jämställhetsfråga då de svenskspråkiga skolorna har en obligatorisk A1-finska. Språkgruppernas situation kan i själva verket inte jämföras för landets majoritet talar i alla fall finska. En formell jämställhet kunde också uppnås t.ex. genom att erbjuda möjlighet att välja A-språk för alla. "Tvångsfinska" kunde vara enklare att motivera om situationen skulle vara likadan för de finskspråkiga. Då skulle man emellertid agera i strid med de finskspråkiga barnens rättigheter och göra deras framtid beroende av en annan språkgrupps behov.  
Beakta dock att skolans och undervisningens syfte inte är att stöda det i regionen härskande partiets eller någon mindre grupps språkpolitik, utan att utbilda elever för framtida utmaningar både i Finland och i vidare bemärkelse i världen.

 Samlingspartiet i Raseborg
Miikka Soivio, ordförande

 
*A-språk
A-språk (A1) är det första främmande språket i grundskolan, som  man i allmänhet börjar med i klass 3 och som man studerar till slutet av klass 9. Det andra frivilliga A-språket (A2) börjar man i allmänhet med i klass 4 eller 5  och studierna slutar i klass 9. A1-språket läses i grundskolan sammanlagt 16 och A2-språket 12 veckotimmar, vilket betyder att eleven får 33% mer undervisning än i A2-språket.

 Engelska som A1-språk läses av 90,5%, finska av 5,4% och svenska av 1,2% av eleverna (2012). Studierna i A-språk (A1 eller A2) kan påbörjas i skolorna också t.ex. klass 1 eller 2. Då är undervisningen i allmänhet lekfylld och praktisk. Den formen av språkprogram som Raseborg planerar finns bara i ett fåtal kommuner i hela landet.

Ei kommentteja:

Lähetä kommentti